My bicycle is turning baby blue, the color sticks my hair like glue.



Dios mio. Första vändan med cykelmålning är avklarad. Det tog väl några timmar sådär. Fingrarna är blå, håret också för den delen. Och så måste jag göra samma sak en gång til! Ett jävla evighetsgöra rent ut sagt. Ger man sig in i leken, får man leken tåla, som man brukar säga.
Det är ju inte så att någon har tvingat mig att måla cykeln precis. Och det kommer faktiskt mycket positivt med att måla den också, 1.) Den blir snygg. 2.) Jag har skapat lite grannsämjan, eftersom alla tydligen vill prata lite när de går förbi någon som målar en cykel. 3) Totally unique bicycle Sven! Lolie loves mångfalden bland cyklar. Gamla, nya, stulna, handmålade, gröna& sportiga..
Neeeeeej förlåt flummade ur lite, hippie slut. (Försöker bara peppa mig själv till att orka måla en omgång till)
Nu ska jag äta lite, sen picknicka med Joline och Andy by the shore, romantiskt jag vet. Ha det så bra i vårsolen!