2014.07.02

Kom precis hem från en god Vappe-middag med Matilda. Jacob jobbar natt men jag har magen full av pasta så det är inte synd om mig. Skärrad är jag däremot eftersom jag lyckades komma till Gamla stan i samma sekund som någon tog beslutet att ta sitt liv. Jag har aldrig sett något så brutalt. Blir så sorgsen över att det finns människor på denna jord som inte ser någon annan utväg än döden. Samtidigt är det omtumlande att någon väljer att göra en sådan sak publikt. Att låta alla runtomkring se på, ge en stackars tunnelbanechaufför livslånga själsliga ärr, på grund av sin egen psykiska ohälsa. Men å andra sidan går det väl inte förstå det mörker som personen i fråga bär på utan att själv varit där. Det här är andra gången jag sett någon på spåret av den här orsaken, förra gången hann tåget stanna men den här gången blev det inte så. Man blir skakad, vill inte se men tittar ändå, av chock antar jag. Jag är så glad att jag fick lite kvalitetstid och god mat efter det där. Fy fan.
 
Jaha nu känns allt annat så jävla ytligt och fjuttigt. Men nu terapiskriver jag lite för min egen del. Till exempel så blev vi ägare av en råsaftscentrifug igår, jajemen. Ungefär två år efter alla early adopter-hipsters. Vilken uppfinning! Alltså. Ren fruktsaft, inga bitar av fruktkött, inga tillsatser, så smakrikt, svinnyttigt och mer färskt än så blir det väl knappast. SAMT: helt o t r o l i g t gott. Igårkväll gjorde jag råsaft på apelsin, annanas och mynta. GOTT! Jag ser en bra drinkpotential i denna. Fick hem min fina Hometown-tavla från Sealoe idag också. Det blev fint ovanför soffan bland de andra tavlorna. Nu har jag faktiskt inget vettigt att skriva. Bjuder på några härliga bilder från senaste tiden istället. 
Kram och var rädd om dig.